Aldrig kan det då vara någon mildare grad av saker. Allt ska vara och låta så förbaskat komplicerat.
Men från att ha gått från arbetsvägran och alkoholist så rekommenderar jag motsatsen.
Ja, jag ser allt vansinnigt svart eller vitt, pest eller kolera och dramatik som krydda. Det är jag, fastän jag lugnat mig en hel del med min vardagsdrama.

Jaja, jobbet är liksom lite väl roligt och behöver mig lite för mycket därav min besatthet.
Att inte dricka en droppe alkohol på ett år har gjort mig förbannat mallig och känslan av mogen kvinna/tant sprudlar runt mig.

Då ska man väl ta sig en tupplur så man orkar känna av vad resten av dagen har att bjuda.

På återseende