Det är inget att rekommendera.
Speciellt inte om man är som mig. Tydligen!

Mitt skratt blev som förvrängt och det blev höga toner som tjöt varje gång jag andades ut, vid inandningen lät det som jag skulle ta det sista andetaget i mitt liv... Herregud!

Stackars mina kära vänner som var tvungna att fortsätta springa och låtsas oberörda (och låta det verka som att de inte kände mig och undrade vem det var som sprang bakom dem med konstiga läten) men de klarade det galant! Förstår dock deras blickar när de tittade bak och tänkte om det verkligen var jag som sprang där, om lätena verkligen kom från mig och om det verkligen var riktigt skratt?! Men, det var det...

Då har jag testat på det! Inget att rekommendera tycker jag då inte, jättejobbigt! Kroppen kändes konstig också, helt tom och fjäderlätt liksom men det var på samma gång ansträngande. Slutade inte springa för detta inte, tro inte det!

Det som utlöste det hela var faktiskt min röst, den gick inte alls att kontrollera. Inte för att jag har den vackraste och mest tonsäkra rösten annars, men det har var ganska katastrofalt... Tonerna flög upp, ner, blev långa, ord förkortades och visa delar av ord kom ut jättehögt!