Jag vill. Jag kan!

Jag vill inte ha en blogg bara för sakens skull. Jag vill heller inte ha en blogg för att visa vad jag åt till frukost eller mina senaste inköpta skor. Med detta menar jag inte att jag står utan god frukost eller ett intresse för snygga skor. Jag älskar mat och främst frukost. Skor och kläder är något jag brinner för och vill alltid sticka ut med något fynd från en loppis eller riktigt höga klackar för att bli längre än de flesta män. Men hur många vill egentligen veta detta om mig? Jag har förstått att modebloggar är det bästa, även om det inte är något jag själv förundras över. Men hur mår de här bloggarna? Varför skriver de som de gör och hur bra mår de när de varje inlägg måste framhäva sitt utseende med en ny bild tagen uppifrån med en glimt mellan urringningen?! Egentligen bryr jag mig inte och säger inte att något är rätt eller fel, det jag vill åt är hur de mår. Jag vill veta meeer!!!!

Min blogg, om man nu kan kalla den det, vill jag ska vara öppen, känslig, rolig, rå och konstig. Jag vill skriva om allt ont och allt gott som en vanlig vardag erbjuder. Jag vill komma åt den ömma punkten och jag vill inte att ett sämre mående ska vara något "vi inte talar om".

Vissa kommer tycka jag är sorglig som mår som jag gör. Vissa kommer tycka att jag är intressant och blir nyfikna på mig. Mig gör det ingenting - jag älskar den råa ärligheten, oavsett hur den ser ut.

Har jag kanske en konstig kropp eller skriver jag kanske på ett opassande sätt. Säg det då! Jag lever på sånt ett bra tag och klarar mig med det. Tro't eller ej!

Feel it, make it, say it!
Bam!

How you like me now? Ha!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0