Love is in the air!

När det bara var några dagar kvar på 2011 bestämde jag mig för att skärpa mig, ta mig i kragen och sparka mig jävligt hårt i röven.
Där gick jag runt och tänkte på alla jag tappat, sket fullständigt i mig själv trots min sjukskrivning och kunde inte se någon återvändo.
Men så en dag så bestämde jag mig; FpF = Fokus på Frida. Bli snygg, var nöjd och lev.
Jag vill alltid ha kontakt med alla även om jag blivit dumpad eller dumpat någon. Har funderat mycket på det och en del är att jag aldrig vill att någon ska tycka illa om mig. Jag vill lösa allt och kunna lämna eller lämnas med fred. 2011 liksom tidigare år kämpar jag med detta som en galning och kan än idag kämpa för att få upp någon kontakt med han som dumpade mig för tre år sedan. Nu är det slut på det.
Det är inte bara att jag inte vill att någon ska tycka illa om mig utan jag väljer ju även dem som känner sig missförstådda eller inte riktigt kunnat öppna sig för någon. Då sitter jag där; lyssnar, tar in och förstår. Denne som öppnat sig börjar plötsligt sväva och inser att han kan klara sig själv då smärtan stannade kvar under honom medans han svävar iväg. Sen blir han ledsen över att behöva dumpa mig medans jag tröstar och berömmer. Några veckor senare slår det mig; han mår bra och lämnade därför över smärtan till mig. En ond cirkel.
Nu kämpar jag inte längre för andra utan enbart för mig själv samt för dem som jag vet aldrig kommer lämna mig trots mitt tillfälligt labila sinne.
Jag klippte av mig håret, färgade det för första gången och året skall fortsätta med liknande ting som jag alltid velat göra men som inte den där tillfälliga hållit med om. Genom att unna mig allt detta kommer jag klappa mig själv på axeln allt oftare och allt mer intensivt tills det inte längre är nödvändigt. Tills den dagen jag står upprätt med hjälp av enbart mig själv och all den kärlek jag unnat mig.
Jag börjar tycka om mig själv mer, trots att det inte ens gått en vecka på det "förvandlande året". Vill känna fjärilarna i magen när jag gjort mig själv något bra och vill kunna sväva när jag förtjänar det.
Kanske var det därför nyår blev som det blev; lycka fram till tolvslaget och sen slog jag mig själv rakt i magen så allt luft inom mig försvann. Grät för första gången under min sjukskrivning och lyckades få någon att förstå mig och situationen jag hamnat i. Detta är något jag inte velat lämna ut mig om då jag inte krävt att de ska förstå, men istället vände jag på det hela och gav mig själv som en första gåva 2012 att faktiskt kräva att någon ska förstå.
Det funkade!
Nästa projekt: piercing.
Så ber jag er även känna min pepp till er genom detta album!
Love is in the air!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0