Trasdocka

Jag är förmodligen den personen som Gud och Djävulen tillsammans beslutat ha som trasdocka. Hängandes i trådar styr de mig till personer som jag åter ska få känna hur liten och maktlös jag är.
Jag ska minsann förstå att jag är en av dem som inte kan bli helt lycklig. Kärlek, pengar och frihet är det väl man säger. Jag kan väl inte bocka av någon utav dessa mer än lite halvt frihet; singlarnas djävulsgudinna.

Än en gång får jag hopp. Hopp av någon som är precis som alla andra. Precis sådär som har någon annan som är snäppet mer intressant än mig. Jag får än en gång stå med den vita näsduken och vinka åt dem med all min lycka.
Lycka har jag ingen, inte det minsta. Önskar ingen människa lycka gällande kärlek. Endast för att jag sett de allra värsta sidor. Sidor som jag hade kunnat fylla en hel bok med. En bok där folk hade skrattat åt mitt elände. Ett elände som jag själv skrattar åt efter en tid, dock mest för att jag aldrig kommer få vara den som blir avvinkad vandrandes iväg ihop med någon annan.

Den bitterljuva sanningen.

Kommentarer
Postat av: Caroline

Det kan du omöjligt veta! Du har ju hela livet på dig att hitta någon. Skam den som ger sig. I värsta fall får vi stå ut med varandras sällskap ;) Kram på dig!!

2011-03-21 @ 23:11:40
Postat av: Hanna

Kram Frida!!!

2011-03-23 @ 18:36:20
URL: http://vaniljprick.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0