...sen får vi leva med 11:an ett tag.

Jag ser fram emot 2011 och vågar hoppas på detta året.
Har alltid hoppats på att nästkommande år ska bli bättre och trott att det förgångna året varit det värsta någonsin.
Jag har alltid haft fel...
Åren har blivit värre med otur och hemskheter som jag inte kunnat fixa varken fysiskt eller psykiskt.
Men nu, under 2010, måste botten blivit nådd.

Men vill ändå tacka 2010 för att hittills gett mig följande:

• Att äntligen känna mig "hemma" i min egen lägenhet.
• Bli kär för första gången.
• Vågat flyga ensam för första gången.
• Två ruskigt snygga tatueringar.
• Alla lite för snygga 2:nd hand-fynd.
• Fått mig förstå hur mycket mina vänner betyder.
• Fått mig förstå hur mycket min familj betyder.
• Fått mig förstå hur mycket Anna och Simon betyder.
• Ytterligare hjälpmedel för mitt mående.
• Nikotinberoende.
• Kunna vara ensam under helger och övriga kvällar.
• Sömn.
• Fått mig att avstå alkohol.
• Mängder av lite för bra konserter.
• Överlevt obeskrivbar rädsla.
• Funnit mahjong.
• Blivit mån om mina växter och odlat chillisar.

Ska bli så jävla skönt att slippa dig 2010. Hoppas inte 2011 eller framåt gör följande mot mig:

• Känna sig tvungen att vara hemma för att man inte kan med att vara bland folk.
• Bli rådumpad.
• Behöva låna pengar när man har semester.
• Behöva låna pengar till en tatuering.
• Shoppat istället för att köpa mat.
• Betett mig vidrigt mot mina allra bästa.
• Behöva känna sig liten, rädd och i behov av sina föräldrar pga det.
• Tro att jag ska förlora Anna.
• Behöva käka piller för att må bättre.
• Börja röka och snusa.
• Behöva vara ensam hemma för att det inte känns som ett alternativ att vara på pub nykter.
• För lite sömn och för många mardrömmar under för lång period.
• Behöva avstå alkohol under längre tid.
• Bli för fäst och förälskad i låtar och artister för mitt eget bästa.
• Tro att jag ska förlora någon nära.
• Bli beroende av ett jävla spel.
• Bli manisk med mina växter och börja prata ut med dem.

Därmed menar jag att jag är rädd för de återstående 69 dagarna. Nedräkning sker varje dag viskandes så att ingen ska märka min panik.

(snart 68 dagar kvar)

Hejdå.