En döing

Jag tror inte jag kommer leva ett långt liv.
Om jag har söndagsångest? Njao. Eller inte för att det är söndag alltså, snarare vardagsångest i så fall.

Men döden skrämmer mig iallafall inte. Så det är lugnt.
Jag lämnar ju hellre än lämnas.
Är ändå inget att avla på; migrän, dåligt psyke, dålig exteriör, svag och så. Ni vet.

För inte ska man väl inte vara 23 år fyllda och redan ha krämpor innan andra krämpor avslutats? Nähänä!

Sådärja, en dag imorn också - den skall utnyttjas!

Puss&Snusk

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0