Att spekulera resulterar bara galenskap.

Spekulationer. Vad är det egentligen? Visst är det bra i viss mån. Som exempel; Min terapeut spekulerar ofta. Spekulerar och frågar om jag känner si eller så, varit med om ditten eller datten ochsåvidare. Bra.

Men att spekulera skulle ta så mycket energi? Visste denne som uppfann spekulerandet det? Vilken jävla uppfinning. För visst är alla våra gester, känslor och misstag egentligen ett påhitt? Vem vet.

Själv blir jag galen när jag börjar spekulera. Drar det så långt så man står och nästan tippar över vid bergskanten. Det är ju helt jävla livsfarligt!

Kanske är det så att ens styrka faktiskt kommer från smärtan. Tänk vad stark man är då. Tror tillochmed att det gett mig styrka fysiskt - tackar som tackar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0